Konsten att skapa ett hållbart givande, del 3: Från teori till praktik

14.3.2024

Att ge kan och bör vara något vackert och positivt för både den enskilde individen och för vår värld. Men för att givandet ska fortsätta vara både hållbart och positivt för individen behöver det ske av rätt motiv och kombineras med självomhändertagande. Detta argumenterar psykologen, givaren och effektiva altruisten Axel Vilhelmsson i en gästartikelserie om givande, altruism och de psykologiska mekanismer som kan ligga till grund för vår vilja att hjälpa andra.

Konsten att skapa ett hållbart givande- del 3

I denna artikelserie i fyra delar gästas vi av Axel Vilhelmsson, psykolog, givare och effektiv altruist som förklarar hur man kan skapa ett hållbart och meningsfullt givande för både individen och vår värld. Artiklarna är skrivna utifrån Axels perspektiv och vi på Ge Effektivt är enormt tacksamma över hans bidrag till samtalet om mental hälsa och världsförbättring. Detta är del 3.

Vi fortsätter utforska hur vi kan skapa omständigheter som gynnar vårt välmående, oberoende av extern stimulans och konsumtion. Idag presenteras ett antal beteendeförändringar för att underlätta för självomhändertagande.

Beteeendeförändringar för självomhändertagande

Efter att ha fördjupat oss i anknytningsteori i den första artikeln i serien vet vi att destruktiva inre arbetsmodeller har grunden i att vi lärt oss ignorera våra egna känslor och behov. Vi vet även att det rådande ekonomiska systemet bygger på en konstant konsumtion och stress, som springer ur en inlärd känsla av otillräcklighet hos individen. Jag kommer därför att föreslå några beteenden som kan hjälpa oss att bygga upp en förmåga att lägga märke till våra egna behov, samt att stärka känslan av tillräcklighet och minska känslan av stress. Det är viktigt att tillägga att detta bara är några förslag och att det viktigaste är att du själv skapar hållbara vanor som passar så bra som möjligt i ditt liv. Följ inte dessa beteendeförändringar blint, utan prova förslagsvis en i taget och utvärdera.

Sakta ner ditt tempo. Gör saker långsammare. Brukar du stressa i dig lunchen? Sätt av den dubbla tiden och ät lunch i lugn och ro. Brukar du fylla ditt schema under arbetsdagen och/eller fritiden med aktiviteter? Ta bort en aktivitet eller möte under dagen.
Öva på att vänta. Det finns mängder av situationer varje dag där vi väntar, vare sig det är i trafiken vid rödljus, i kön till mataffären eller i väntan på att en vän ska komma till en fika. Alla dessa tillfällen är möjligheter för oss att öva på att odla inre tillfredsställelse istället för att dämpa rastlöshet med till exempel telefonen. När du står i kön kan du istället ta tillfället i akt att lägga märke till att du precis fått ett tillfälle att ta en paus där du inte behöver prestera. Du kan istället bara tillåta dig att vila din uppmärksamhet på andetaget.
Ta pauser under dagen där du antingen vilar, eller sitter i tystnad. En eller flera 5- eller 10-minuterspauser utan stimulans, i tystnad, varje dag kan göra stor skillnad för både ditt sinne och din kropp.
Planera in pauser i ditt schema före du planerar in aktiviteter. Med andra ord lägger du ditt schema runt återhämtning snarare än att klämma in återhämtning i efterhand. På så vis kan du garantera att din återhämtning blir av, vilket i förlängningen sannolikt också gör att du kan fokusera bättre och vara mer närvarande när du faktiskt arbetar.
Gör en sak i taget. Öva på att göra en sak i taget, utan distraktion. Testa att äta, och faktiskt bara äta, utan distraktion, i fem minuter. Testa att stänga av ljudet och lägga bort din telefon i ett annat rum under tiden du ägnar dig åt matlagning. Testa att träna utan att ha musik i öronen. Diska och fokusera enbart på diskningen. När du är med andra människor - var där med dem och kolla inte din telefon.
Lägg telefonen på en plats där den inte är lättillgänglig när du vistas i hemmet. På så sätt skapar du förutsättningar för dig själv för att kunna ta hand om din uppmärksamhet, utan att svepas med i innehåll du inte själv valt. Detta betyder inte att du inte får kolla telefonen, bara att du värnar om din uppmärksamhet genom att minska mängden avbrott på grund av vibrationer och notiser.
Begränsa distraktion från telefonen. Om du inte måste ha ljud och vibration aktiverat på telefonen, överväg att stänga av dessa funktioner under dagen. På så vis kan du aktivt välja när du vill ge din mobil uppmärksamhet istället för att låta mobilen välja åt dig. Vi kan även se över vilka appar vi har i telefonen som ger oss notiser, och stänga av dem vi inte tycker är nödvändiga att få notiser från.
Ta en hel- eller halvdag i veckan där du övar på att ta det lugnt och göra saker i ett lugnare tempo och att göra en sak i taget, där du övar på att slappna av utan yttre stimulans.
Ägna dig åt aktiviteter som är återhämtande. Var uppmärksam på när din kropp signalerar att den är i behov av vila. När din kropp gör ont, är trött, eller på annat sätt signalerar att den behöver en paus, se vad som händer om du ger kroppen vila då.
Ägna dig åt självutforskande på något sätt som passar dig: Att gå i psykoterapi, öva meditation, gå långpromenader, dansa eller kreativt skrivande är några exempel.