Kan lycka köpas för pengar?
Ja, pengar kan göra dig lyckligare. Men mer pengar gör dig i första hand lyckligare om du initialt har lite, och över en viss inkomst börjar effekten avta avsevärt. Hur du spenderar dina pengar har stor betydelse, och att spendera pengar på andra snarare än dig själv kan faktiskt göra dig lyckligare.
18.10.2023
OBS! Det här är en översättning av artikeln Kan penger kjøpe lykke? från GiEffektivt.no, därför är vissa grafer och räkneexempel på norska.
Vissa köp är viktigare än andra.
Ta en stund att tänka igenom vad du har spenderat pengar på under det senaste året. Vad kommer du på? Du började förmodligen med de självklara sakerna som mat, vatten, tak över huvudet, varma kläder och en säng att sova i. Allt detta är bra och viktigt för dig. Fortsätt att fråga dig själv hur värdefullt varje köp är när du går ner i listan. Så småningom kommer du förmodligen att märka att något händer: varje nytt köp är mindre och mindre viktigt för dig.
Den slutsatsen stöds av ekonomisk teori som antar att konsumenter gör val med målet att maximera sin totala tillfredsställelse genom att spendera varje extra krona på varor som ger största möjliga nytta, och att köp av samma vara flera gånger ger lägre ytterligare nytta för varje efterföljande köp. Dessa två idéer är också meningsfulla i praktiken. Du spenderar förmodligen det mesta av dina pengar på saker som är viktiga för dig, och medan den första madrassen ger dig en bekväm sovplats, kommer den femte att börja irritera dina rumskamrater.
För oss som är rika (1) , kommer botten av listan att bli mer och mer meningslös. Detta blir ännu mer uppenbart när man betänker att 660 miljoner människor lever på mindre än 8 500 NOK per år (2). Att köpa årets fjärde jacka kan verka meningslöst, men vad är meningsfullt? Du kanske hellre lägger pengar på effektiva hjälpåtgärder som malariakontroll, åtgärder mot bristsjukdomar eller barnvaccin istället? Det här är assistans som ofta är betydligt bättre än bara bra assistans. Ibland så mycket som 10 eller 100 gånger effektivare. (3) För de flesta av oss kommer den extra jackan inte att ge mer nytta än den personliga tillfredsställelse som uppnås genom att säkerställa att tiotals människor skyddas från malaria i flera år.
Pengar kan köpa lycka.
Ja, pengar kan köpa lycka, men det betyder inte att de inte kan ge mycket mer lycka om de spenderas på någon annan än om de spenderas på en själv. Detta kan förklaras genom att introducera begreppet hedoniskt löpband som beskriver hur vi återgår till en ganska stabil nivå av lycka efter stora positiva eller negativa händelser. Pengar spelar självklart en viktig roll för vårt välmående upp till en viss nivå. Det är svårt att leva ett bra liv utan en säng att sova på eller mat på bordet. Men när vårt välstånd ökar, ökar också våra förväntningar och behov, vilket resulterar i en ständig strävan efter högre social status eller oändliga materiella tillgångar. Altruism kan, till gagn för både oss själva och andra, hjälpa oss ur den onda spiralen.
Hur bryter man sig ur den onda spiralen?
En välkänd och mycket citerad studie om sambandet mellan rikedom och lycka genomfördes av Daniel Kahneman och Angus Deaton, båda vinnare av Sveriges Riksbanks ekonomipris till Alfred Nobels minne. Studien bygger på en undersökning av 450 000 amerikaner med frågor om känslomässigt välbefinnande, tillfredsställelse med livet (4) och hushållets inkomst.
Studien från 2010 hävdar att förhållandet mellan inkomst och känslomässigt välbefinnande ligger på cirka 75 000 USD per år, även om tillfredsställelsen med livet fortsätter att öka linjärt med inkomstens logaritm. Forskarna drar slutsatsen att en hög inkomst köper tillfredsställelse i livet, men inte känslomässigt välbefinnande. (5) Även om pengar ensamma inte skapar ökat känslomässigt välbefinnande, särskilt efter att ha nått en bekväm inkomstnivå, kan man ändå uppnå den varma glöden av mening genom att hjälpa andra, och det finns ingen övre gräns för hur meningsfullt detta kan upplevas.
Ta en stund att tänka igenom vad du har spenderat pengar på under det senaste året. Vad kommer du på? Du började förmodligen med de självklara sakerna som mat, vatten, tak över huvudet, varma kläder och en säng att sova i. Allt detta är bra och viktigt för dig. Fortsätt att fråga dig själv hur värdefullt varje köp är när du går ner i listan. Så småningom kommer du förmodligen att märka att något händer: varje nytt köp är mindre och mindre viktigt för dig.
Den slutsatsen stöds av ekonomisk teori som antar att konsumenter gör val med målet att maximera sin totala tillfredsställelse genom att spendera varje extra krona på varor som ger största möjliga nytta, och att köp av samma vara flera gånger ger lägre ytterligare nytta för varje efterföljande köp. Dessa två idéer är också meningsfulla i praktiken. Du spenderar förmodligen det mesta av dina pengar på saker som är viktiga för dig, och medan den första madrassen ger dig en bekväm sovplats, kommer den femte att börja irritera dina rumskamrater.
För oss som är rika (1) , kommer botten av listan att bli mer och mer meningslös. Detta blir ännu mer uppenbart när man betänker att 660 miljoner människor lever på mindre än 8 500 NOK per år (2). Att köpa årets fjärde jacka kan verka meningslöst, men vad är meningsfullt? Du kanske hellre lägger pengar på effektiva hjälpåtgärder som malariakontroll, åtgärder mot bristsjukdomar eller barnvaccin istället? Det här är assistans som ofta är betydligt bättre än bara bra assistans. Ibland så mycket som 10 eller 100 gånger effektivare. (3) För de flesta av oss kommer den extra jackan inte att ge mer nytta än den personliga tillfredsställelse som uppnås genom att säkerställa att tiotals människor skyddas från malaria i flera år.
Pengar kan köpa lycka.
Ja, pengar kan köpa lycka, men det betyder inte att de inte kan ge mycket mer lycka om de spenderas på någon annan än om de spenderas på en själv. Detta kan förklaras genom att introducera begreppet hedoniskt löpband som beskriver hur vi återgår till en ganska stabil nivå av lycka efter stora positiva eller negativa händelser. Pengar spelar självklart en viktig roll för vårt välmående upp till en viss nivå. Det är svårt att leva ett bra liv utan en säng att sova på eller mat på bordet. Men när vårt välstånd ökar, ökar också våra förväntningar och behov, vilket resulterar i en ständig strävan efter högre social status eller oändliga materiella tillgångar. Altruism kan, till gagn för både oss själva och andra, hjälpa oss ur den onda spiralen.
Hur bryter man sig ur den onda spiralen?
En välkänd och mycket citerad studie om sambandet mellan rikedom och lycka genomfördes av Daniel Kahneman och Angus Deaton, båda vinnare av Sveriges Riksbanks ekonomipris till Alfred Nobels minne. Studien bygger på en undersökning av 450 000 amerikaner med frågor om känslomässigt välbefinnande, tillfredsställelse med livet (4) och hushållets inkomst.
Studien från 2010 hävdar att förhållandet mellan inkomst och känslomässigt välbefinnande ligger på cirka 75 000 USD per år, även om tillfredsställelsen med livet fortsätter att öka linjärt med inkomstens logaritm. Forskarna drar slutsatsen att en hög inkomst köper tillfredsställelse i livet, men inte känslomässigt välbefinnande. (5) Även om pengar ensamma inte skapar ökat känslomässigt välbefinnande, särskilt efter att ha nått en bekväm inkomstnivå, kan man ändå uppnå den varma glöden av mening genom att hjälpa andra, och det finns ingen övre gräns för hur meningsfullt detta kan upplevas.
Sedan denna studie publicerades har det funnits nyare forskning som nyanserar bilden, utan att förkasta huvudslutsatserna. 2021 publicerade Matthew Killingsworth en studie med titeln: Emotionellt välbefinnande ökar med inkomst, även över 75 000 $ per år. (6)
I studien använde Killingsworth en app för att fråga ett stort urval människor med jämna mellanrum under dagen hur de mådde på en skala från mycket dåligt till mycket bra. Till skillnad från Kaneman och Deatons studie från 2010, där människor ombads komma ihåg hur de kände förr, kunde den här appen fånga momentan data och undvika minnesfel och fördomar i bedömningen.
Till skillnad från Kahneman och Deatons studie fann Killingsworth att både känslomässigt välbefinnande och livstillfredsställelse fortsätter att öka med hushållsinkomsten, även efter att inkomsten överstiger 75 000 USD.
Sedan denna studie publicerades har det funnits nyare forskning som nyanserar bilden, utan att förkasta huvudslutsatserna. 2021 publicerade Matthew Killingsworth en studie med titeln: Emotionellt välbefinnande ökar med inkomst, även över 75 000 $ per år. (6)
I studien använde Killingsworth en app för att fråga ett stort urval människor med jämna mellanrum under dagen hur de mådde på en skala från mycket dåligt till mycket bra. Till skillnad från Kaneman och Deatons studie från 2010, där människor ombads komma ihåg hur de kände förr, kunde den här appen fånga momentan data och undvika minnesfel och fördomar i bedömningen.
Till skillnad från Kahneman och Deatons studie fann Killingsworth att både känslomässigt välbefinnande och livstillfredsställelse fortsätter att öka med hushållsinkomsten, även efter att inkomsten överstiger 75 000 USD.
I studien använde Killingsworth en app för att fråga ett stort urval människor med jämna mellanrum under dagen hur de mådde på en skala från mycket dåligt till mycket bra. Till skillnad från Kaneman och Deatons studie från 2010, där människor ombads komma ihåg hur de kände förr, kunde den här appen fånga momentan data och undvika minnesfel och fördomar i bedömningen.
Till skillnad från Kahneman och Deatons studie fann Killingsworth att både känslomässigt välbefinnande och livstillfredsställelse fortsätter att öka med hushållsinkomsten, även efter att inkomsten överstiger 75 000 USD.
Sedan denna studie publicerades har det funnits nyare forskning som nyanserar bilden, utan att förkasta huvudslutsatserna. 2021 publicerade Matthew Killingsworth en studie med titeln: Emotionellt välbefinnande ökar med inkomst, även över 75 000 $ per år. (6)
I studien använde Killingsworth en app för att fråga ett stort urval människor med jämna mellanrum under dagen hur de mådde på en skala från mycket dåligt till mycket bra. Till skillnad från Kaneman och Deatons studie från 2010, där människor ombads komma ihåg hur de kände förr, kunde den här appen fånga momentan data och undvika minnesfel och fördomar i bedömningen.
Till skillnad från Kahneman och Deatons studie fann Killingsworth att både känslomässigt välbefinnande och livstillfredsställelse fortsätter att öka med hushållsinkomsten, även efter att inkomsten överstiger 75 000 USD.
Betyder det att pengar är så viktiga för lyckan att du bör försöka tjäna så mycket pengar som möjligt? Observera att Killingsworths graf använder en logaritmisk x-axel för inkomst (som i Kahneman och Deaton 2010), och y-axeln använder standardpoäng, ett mått på standardavvikelse som inte kommer att ha mycket intuitiv betydelse för någon som inte är bekant med statistik. Här finns data för upplevt välbefinnande, men inritade med olika axlar.
En fördubbling av inkomsten är förknippad med en ökning med cirka 1 poäng på en skala från 0 till 100 för upplevt välbefinnande, vilket verkar (enligt vår mening) förvånansvärt litet.
Om vi ändrar y-axeln för att visa ett linjärt samband, berättar detta en annan historia. Faktum är att vi ser en platå i förhållandet mellan inkomst och upplevt välbefinnande, precis som Kahneman och Deaton hittat, men på en högre inkomstnivå - cirka 200 000 dollar per år.
Det kanske mest intressanta resultatet är att sambandet mellan pengar och lycka påverkades starkt av deltagarnas svar på frågan "Hur viktig är pengar för dig?". Detta väcker en intressant fråga om orsakssamband: Värderar människor pengar för att de vet att de gör dem lyckligare, eller gör det dem lyckligare för att de värdesätter dem? Oavsett svaret på detta står vi kvar med att pengar betyder mindre än vi förväntar oss, medan de flesta vet ungefär hur mycket de betyder för dem själva.
Killingsworth och Kahneman splittras.
I mars 2023 publicerade Kahneman och Killingsworth, i samarbete med Barbara Mellers, en uppföljning av debatten med titeln "Inkomst och känslomässigt välbefinnande: En konflikt löst".7
Artikeln analyserar om data från båda studierna. De finner att både den ursprungliga Kahneman-artikeln och Killingsworths uppföljning har korrekta slutsatser, men för olika grupper.
Huvudproblemet med Kahneman och Deaton (2010) är en så kallad "takeffekt". Amerikaner rapporterar generellt om ganska höga lyckotal, och särskilt den grupp som tjänar mest. I studien rapporterar 89 % av de som tjänar mest högsta möjliga poäng för lycka. Tanken är att detta gör undersökningen dålig på att skilja på de lyckligaste som alla får väldigt höga poäng. Författarna hävdar därför att det skulle ha varit mer beskrivande att karakterisera detta mått som frånvaron av olycka, snarare än lycka.
Vid en första anblick kan detta tyckas likvärdigt, men de drar fram en analogi som kan hjälpa till med intuitionen att detta kommer att vara mer exakt. Föreställ dig ett test för demens. De flesta normalt fungerande människor kommer att få mycket höga poäng på detta test, nära perfekt. En liten andel, de med demens, kommer dock att få sämre resultat. Testet lämpar sig väl för att mäta demens och graden av demens, men inte särskilt lämpligt för att skilja på de med normal kognitiv funktion, då de flesta ändå kommer att få ungefär så bra betyg som möjligt på testet.
De finner en liknande effekt när de analyserar data från både Kahneman (2010) och Killingworth (2021) och delar upp grupperna efter hur olyckliga de är. De 15-20% olyckligaste får förbättrad lycka upp till cirka 75 000 USD, innan den planar ut. Men för de lyckligaste ser man ingen sådan tillplattning. Faktum är att analysen tyder på att de som var lyckligast innan har en ökande effekt på lyckan för varje fördubbling av inkomsten.
Samtidigt är det fortfarande så att om man tänker på dessa effekter i absoluta tal, det vill säga hur mycket gladare man blir av inkomstfördubbling, så är effekten fortfarande relativt blygsam. I ett akademiskt sammanhang är det ett intressant fynd att det finns ett linjärt samband mellan lycka och inkomstens logaritm, men för praktiska ändamål är storleken på denna effekt mer relevant än att det finns en så statistiskt signifikant "riktning" av utveckling för olika grupper.
Hur stor är effekten?
Den danske statistikern Jonas Lindeløv skriver bra om storleken på de effekter vi faktiskt pratar om här i ett blogginlägg från 2021. (8)
Han tar data från Killingsworths studie som utgångspunkt och simulerar fördelningen av deltagarna utifrån de aggregerade siffrorna och relevanta statistiska variabler.
Om vi tittar på ett ganska extremt scenario är det upplysande. Föreställ dig att du tjänar 150 000 NOK. Sedan byter vi ut ditt liv mot en slumpmässigt utvald deltagare från studien som tjänar 4,8 miljoner. 32 gånger så mycket som du brukade tjäna!
När du tjänade 150 000, skulle 62% förvänta sig att rapportera högre tillfredsställelse med livet än du. Med din nyfunna rikedom, i jämförelse, skulle endast 35% förvänta sig att rapportera högre tillfredsställelse med livet än du! Samtidigt finns det 24% chans att du får lägre tillfredsställelse med livet än tidigare.
På samma sätt skulle 58 % förvänta sig att rapportera högre känslomässigt välbefinnande än du när du tjänade mindre, jämfört med 40 % i din nya situation. Men även här är det 33 % sannolikhet att du kommer att ha lägre känslomässigt välbefinnande än tidigare.
Uppgifterna förklarar endast 4 % och 1,5 % av variansen i livstillfredsställelse respektive känslomässigt välbefinnande. Det finns ett robust samband mellan inkomst och lycka, men effektstorleken är viktig.
Om pengar inte gör dig lycklig, spenderar du förmodligen fel.
Den föregående punkten väcker frågan: Spelar det ingen roll hur människor spenderar sina pengar? Det måste då finnas bättre och sämre sätt att använda dem. En bra artikel om detta ämne är "Om pengar inte gör dig lycklig, kanske du inte spenderar dem rätt ↗". Författarna kommer med följande förslag:
- Köp fler upplevelser och färre materiella varor.
- Lägg pengar på att hjälpa andra snarare än på dig själv.
- Köp många små nöjen hellre än några få stora.
- Undvik utökade garantier och andra former av överprissatta försäkringar.
- Vänta med att spendera pengarna.
- Fundera på hur negativa bieffekter av köpet kan påverka din vardag.
- Var försiktig när du jämför priser.
- Var medveten om andra människors lycka.
Att spendera pengar på andra gör dig lyckligare.
Som du kan förvänta dig vill vi fokusera på glädjen i att hjälpa andra. Det finns vissa bevis för att spendera pengar på andra ökar lyckan för den person som spenderar pengarna.
I ett experiment fick deltagarna pengar och valdes sedan slumpmässigt ut för att spendera pengarna på sig själva eller andra. (9)
Det visade sig att de som spenderade pengarna på andra rapporterade högre grad av lycka i slutet av studien.
En anledning att ge är alltså att det sannolikt kommer att göra dig lyckligare än om du spenderade pengarna på andra sätt, särskilt om du redan tjänar mycket pengar. Det andra (och förmodligen viktigare) skälet är att ge kan ha en betydande positiv inverkan på andras lycka. I Killingsworths studie visade det sig att en fördubbling av någons inkomst från 500 dollar till 1 000 dollar ledde till samma ökade lycka som att fördubbla någon annans inkomst från 100 000 dollar till 200 000. Således kan samma pengar hjälpa de fattiga mycket mer än de rika.
Med risk för att låta metaforen om en ond cirkel dröja för länge, kommer denna artikel att avslutas med ett mer tilltalande alternativ: en cirkel som föder altruism. Forskning visar att sambandet mellan lycka och att ge till välgörenhet, ett välkänt fynd från lyckaforskningen, verkar vara orsakssamband.10
Med andra ord verkar det som att ge till välgörenhet gör dig lyckligare, inte bara att glada människor donerar mer. Forskarna skriver:
"Lyckliga människor ger mer, och att ge till välgörenhet gör människor lyckligare, så att lycka och givande kan fungera i en positiv feedbackloop (där glada människor ger mer, blir gladare och ger ännu mer)."
Hur mycket man ger till bistånd är en personlig fråga som kräver överväganden som varje individ måste göra för sig själv. Det kan ändå vara värt att överväga om känslan du får av att i grunden förändra främlingars liv kommer att tona ned nöjet du får av att köpa dig ännu fler saker som inte garanterat kommer göra dig lyckligare.
Det verkar som att jaga en ständigt ökande summa pengar är ett ineffektivt sätt att bli lyckligare. Å andra sidan är att ge till mycket effektiva välgörenhetsorganisationer ett bra sätt att få andra att känna sig lyckligare. De av oss som bor i höginkomstländer har en underbar möjlighet att avsevärt förbättra andras liv genom att ge bort en betydande del av vår inkomst. Och som en bonus kan vi i slutändan känna oss lyckligare när vi gör det.
Över 9 000 människor i världen, och över 100 norrmän, har valt att förbinda sig att ge bort minst 10 % av sin inkomst för resten av livet. Många tror att detta val har gjort dem lyckligare och gett deras liv mer mening. Vi avslutar med ett citat från boken The Life You Can Save skriven av filosofen Peter Singer:
"Jag rekommenderar att du istället för att oroa dig för hur mycket du måste göra för att leva ett fullt etiskt liv, gör något betydligt bättre än vad du har gjort hittills. Då kan du se hur det känns. Du kanske upptäcker att det är mer meningsfullt än du kan föreställa dig."
Om vi ändrar y-axeln för att visa ett linjärt samband, berättar detta en annan historia. Faktum är att vi ser en platå i förhållandet mellan inkomst och upplevt välbefinnande, precis som Kahneman och Deaton hittat, men på en högre inkomstnivå - cirka 200 000 dollar per år.
Det kanske mest intressanta resultatet är att sambandet mellan pengar och lycka påverkades starkt av deltagarnas svar på frågan "Hur viktig är pengar för dig?". Detta väcker en intressant fråga om orsakssamband: Värderar människor pengar för att de vet att de gör dem lyckligare, eller gör det dem lyckligare för att de värdesätter dem? Oavsett svaret på detta står vi kvar med att pengar betyder mindre än vi förväntar oss, medan de flesta vet ungefär hur mycket de betyder för dem själva.
Killingsworth och Kahneman splittras.
I mars 2023 publicerade Kahneman och Killingsworth, i samarbete med Barbara Mellers, en uppföljning av debatten med titeln "Inkomst och känslomässigt välbefinnande: En konflikt löst".7
Artikeln analyserar om data från båda studierna. De finner att både den ursprungliga Kahneman-artikeln och Killingsworths uppföljning har korrekta slutsatser, men för olika grupper.
Huvudproblemet med Kahneman och Deaton (2010) är en så kallad "takeffekt". Amerikaner rapporterar generellt om ganska höga lyckotal, och särskilt den grupp som tjänar mest. I studien rapporterar 89 % av de som tjänar mest högsta möjliga poäng för lycka. Tanken är att detta gör undersökningen dålig på att skilja på de lyckligaste som alla får väldigt höga poäng. Författarna hävdar därför att det skulle ha varit mer beskrivande att karakterisera detta mått som frånvaron av olycka, snarare än lycka.
Vid en första anblick kan detta tyckas likvärdigt, men de drar fram en analogi som kan hjälpa till med intuitionen att detta kommer att vara mer exakt. Föreställ dig ett test för demens. De flesta normalt fungerande människor kommer att få mycket höga poäng på detta test, nära perfekt. En liten andel, de med demens, kommer dock att få sämre resultat. Testet lämpar sig väl för att mäta demens och graden av demens, men inte särskilt lämpligt för att skilja på de med normal kognitiv funktion, då de flesta ändå kommer att få ungefär så bra betyg som möjligt på testet.
De finner en liknande effekt när de analyserar data från både Kahneman (2010) och Killingworth (2021) och delar upp grupperna efter hur olyckliga de är. De 15-20% olyckligaste får förbättrad lycka upp till cirka 75 000 USD, innan den planar ut. Men för de lyckligaste ser man ingen sådan tillplattning. Faktum är att analysen tyder på att de som var lyckligast innan har en ökande effekt på lyckan för varje fördubbling av inkomsten.
Samtidigt är det fortfarande så att om man tänker på dessa effekter i absoluta tal, det vill säga hur mycket gladare man blir av inkomstfördubbling, så är effekten fortfarande relativt blygsam. I ett akademiskt sammanhang är det ett intressant fynd att det finns ett linjärt samband mellan lycka och inkomstens logaritm, men för praktiska ändamål är storleken på denna effekt mer relevant än att det finns en så statistiskt signifikant "riktning" av utveckling för olika grupper.
Hur stor är effekten?
Den danske statistikern Jonas Lindeløv skriver bra om storleken på de effekter vi faktiskt pratar om här i ett blogginlägg från 2021. (8)
Han tar data från Killingsworths studie som utgångspunkt och simulerar fördelningen av deltagarna utifrån de aggregerade siffrorna och relevanta statistiska variabler.
Om vi tittar på ett ganska extremt scenario är det upplysande. Föreställ dig att du tjänar 150 000 NOK. Sedan byter vi ut ditt liv mot en slumpmässigt utvald deltagare från studien som tjänar 4,8 miljoner. 32 gånger så mycket som du brukade tjäna!
När du tjänade 150 000, skulle 62% förvänta sig att rapportera högre tillfredsställelse med livet än du. Med din nyfunna rikedom, i jämförelse, skulle endast 35% förvänta sig att rapportera högre tillfredsställelse med livet än du! Samtidigt finns det 24% chans att du får lägre tillfredsställelse med livet än tidigare.
På samma sätt skulle 58 % förvänta sig att rapportera högre känslomässigt välbefinnande än du när du tjänade mindre, jämfört med 40 % i din nya situation. Men även här är det 33 % sannolikhet att du kommer att ha lägre känslomässigt välbefinnande än tidigare.
Uppgifterna förklarar endast 4 % och 1,5 % av variansen i livstillfredsställelse respektive känslomässigt välbefinnande. Det finns ett robust samband mellan inkomst och lycka, men effektstorleken är viktig.
Om pengar inte gör dig lycklig, spenderar du förmodligen fel.
Den föregående punkten väcker frågan: Spelar det ingen roll hur människor spenderar sina pengar? Det måste då finnas bättre och sämre sätt att använda dem. En bra artikel om detta ämne är "Om pengar inte gör dig lycklig, kanske du inte spenderar dem rätt ↗". Författarna kommer med följande förslag:
- Köp fler upplevelser och färre materiella varor.
- Lägg pengar på att hjälpa andra snarare än på dig själv.
- Köp många små nöjen hellre än några få stora.
- Undvik utökade garantier och andra former av överprissatta försäkringar.
- Vänta med att spendera pengarna.
- Fundera på hur negativa bieffekter av köpet kan påverka din vardag.
- Var försiktig när du jämför priser.
- Var medveten om andra människors lycka.
Att spendera pengar på andra gör dig lyckligare.
Som du kan förvänta dig vill vi fokusera på glädjen i att hjälpa andra. Det finns vissa bevis för att spendera pengar på andra ökar lyckan för den person som spenderar pengarna.
I ett experiment fick deltagarna pengar och valdes sedan slumpmässigt ut för att spendera pengarna på sig själva eller andra. (9)
Det visade sig att de som spenderade pengarna på andra rapporterade högre grad av lycka i slutet av studien.
En anledning att ge är alltså att det sannolikt kommer att göra dig lyckligare än om du spenderade pengarna på andra sätt, särskilt om du redan tjänar mycket pengar. Det andra (och förmodligen viktigare) skälet är att ge kan ha en betydande positiv inverkan på andras lycka. I Killingsworths studie visade det sig att en fördubbling av någons inkomst från 500 dollar till 1 000 dollar ledde till samma ökade lycka som att fördubbla någon annans inkomst från 100 000 dollar till 200 000. Således kan samma pengar hjälpa de fattiga mycket mer än de rika.
Med risk för att låta metaforen om en ond cirkel dröja för länge, kommer denna artikel att avslutas med ett mer tilltalande alternativ: en cirkel som föder altruism. Forskning visar att sambandet mellan lycka och att ge till välgörenhet, ett välkänt fynd från lyckaforskningen, verkar vara orsakssamband.10
Med andra ord verkar det som att ge till välgörenhet gör dig lyckligare, inte bara att glada människor donerar mer. Forskarna skriver:
"Lyckliga människor ger mer, och att ge till välgörenhet gör människor lyckligare, så att lycka och givande kan fungera i en positiv feedbackloop (där glada människor ger mer, blir gladare och ger ännu mer)."
Hur mycket man ger till bistånd är en personlig fråga som kräver överväganden som varje individ måste göra för sig själv. Det kan ändå vara värt att överväga om känslan du får av att i grunden förändra främlingars liv kommer att tona ned nöjet du får av att köpa dig ännu fler saker som inte garanterat kommer göra dig lyckligare.
Det verkar som att jaga en ständigt ökande summa pengar är ett ineffektivt sätt att bli lyckligare. Å andra sidan är att ge till mycket effektiva välgörenhetsorganisationer ett bra sätt att få andra att känna sig lyckligare. De av oss som bor i höginkomstländer har en underbar möjlighet att avsevärt förbättra andras liv genom att ge bort en betydande del av vår inkomst. Och som en bonus kan vi i slutändan känna oss lyckligare när vi gör det.
Över 9 000 människor i världen, och över 100 norrmän, har valt att förbinda sig att ge bort minst 10 % av sin inkomst för resten av livet. Många tror att detta val har gjort dem lyckligare och gett deras liv mer mening. Vi avslutar med ett citat från boken The Life You Can Save skriven av filosofen Peter Singer:
"Jag rekommenderar att du istället för att oroa dig för hur mycket du måste göra för att leva ett fullt etiskt liv, gör något betydligt bättre än vad du har gjort hittills. Då kan du se hur det känns. Du kanske upptäcker att det är mer meningsfullt än du kan föreställa dig."
Noter
1. En norsk medianinkomst på 572 000 NOK under året före skatt placerar dig bland de 2,4 % rikaste i världen.,[object Object],
2. Världsbanken (2023) "Povertyand Inequality Platform" (Hämtad: 2023-09-13).
3. Caviola, Lucius et al. (2020) "Givare underskattar enormt skillnader i välgörenhetsorganisationers effektivitet", Judgment and Decision Making, vol. 14, nr. 4, sid. 509-516
4. Inom lyckoforskningen skiljer man mellan två typer av subjektivt välbefinnande. Den ena är känslomässigt välbefinnande, som syftar på den känslomässiga kvaliteten hos individers dagliga livsuppfattning, frekvensen och intensiteten av de känslor glädje, stress, sorg, ilska och kärlek som gör livet behagligt eller obehagligt. Den andra är livstillfredsställelse, som beskriver hur nöjd du är med ditt liv överlag när du tänker efter.
5. Kahneman, D., Deaton, A. (2010) "Hög inkomst förbättrar utvärdering av livet men inte känslomässigt välbefinnande" ↗, PNAS, vol. 107, nr. 38,
6. Killingsworth, M. (2021) "Upplevt välbefinnande stiger med inkomsten, även över $75 000 per år", PNAS, vol. 118, nr. 4,
7. Killingsworth, M. A., Kahneman, D., & Mellers, B. (2023) "Inkomst och känslomässigt välbefinnande: En konflikt löst" ↗, Proceedings of the National Academy of Sciences, vol. 120, nr. 10, sid. 1-6
8. Jonas K. Lindeløv (2021) "New PNAS paper: Income is a poor way to improve well-being" ↗ (Hämtad: 22.9.2023).
9. Dunn, E.W. et al. (2008) "Att spendera pengar på andra främjar lycka" ↗, Science, vol. 319, nr. 5870, sid. 1687-1688
10. Anik, L. et al. (2009) "Att må bra av att ge: Fördelarna (och kostnaderna) av egenintresserade välgörenhetsbeteende" ↗
Den norska artikeln är en sammanslagning av två artiklar (denna ↗ ↗ och denna ↗ ↗) som först publicerades på Giving What We Cans hemsida.
Den här artikeln uppdaterades den 22 september 2023 med ytterligare sammanhang från en uppföljningsstudie till Kahneman och Deaton (2010) och Killingsworth (2021) från mars 2023, samt en förklaring av effektstorleken i Killingsworth (2021). De nya styckena är "Killingsworth och Kahneman splittras." och "Hur stor är effekten egentligen?".
1. En norsk medianinkomst på 572 000 NOK under året före skatt placerar dig bland de 2,4 % rikaste i världen.,[object Object],
2. Världsbanken (2023) "Povertyand Inequality Platform" (Hämtad: 2023-09-13).
3. Caviola, Lucius et al. (2020) "Givare underskattar enormt skillnader i välgörenhetsorganisationers effektivitet", Judgment and Decision Making, vol. 14, nr. 4, sid. 509-516
4. Inom lyckoforskningen skiljer man mellan två typer av subjektivt välbefinnande. Den ena är känslomässigt välbefinnande, som syftar på den känslomässiga kvaliteten hos individers dagliga livsuppfattning, frekvensen och intensiteten av de känslor glädje, stress, sorg, ilska och kärlek som gör livet behagligt eller obehagligt. Den andra är livstillfredsställelse, som beskriver hur nöjd du är med ditt liv överlag när du tänker efter.
5. Kahneman, D., Deaton, A. (2010) "Hög inkomst förbättrar utvärdering av livet men inte känslomässigt välbefinnande" ↗, PNAS, vol. 107, nr. 38,
6. Killingsworth, M. (2021) "Upplevt välbefinnande stiger med inkomsten, även över $75 000 per år", PNAS, vol. 118, nr. 4,
7. Killingsworth, M. A., Kahneman, D., & Mellers, B. (2023) "Inkomst och känslomässigt välbefinnande: En konflikt löst" ↗, Proceedings of the National Academy of Sciences, vol. 120, nr. 10, sid. 1-6
8. Jonas K. Lindeløv (2021) "New PNAS paper: Income is a poor way to improve well-being" ↗ (Hämtad: 22.9.2023).
9. Dunn, E.W. et al. (2008) "Att spendera pengar på andra främjar lycka" ↗, Science, vol. 319, nr. 5870, sid. 1687-1688
10. Anik, L. et al. (2009) "Att må bra av att ge: Fördelarna (och kostnaderna) av egenintresserade välgörenhetsbeteende" ↗
Den norska artikeln är en sammanslagning av två artiklar (denna ↗ ↗ och denna ↗ ↗) som först publicerades på Giving What We Cans hemsida.
Den här artikeln uppdaterades den 22 september 2023 med ytterligare sammanhang från en uppföljningsstudie till Kahneman och Deaton (2010) och Killingsworth (2021) från mars 2023, samt en förklaring av effektstorleken i Killingsworth (2021). De nya styckena är "Killingsworth och Kahneman splittras." och "Hur stor är effekten egentligen?".
Maximera effekten av din gåva.
Gör så stor skillnad som möjligt genom att ge till en effektiv organisation.